– Hej Anna Lindgren! Du disputerade nyligen med avhandlingen Staten som trädgårdsmästare. Järnvägens planteringar från naturförsköningskonst till testamente vid Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet. Hur kommer det sig att du intresserade dig för det trädgårdshistoriska fältet?
– När jag anställdes på Järnvägsmuseet för tio år sedan var det på en helt ny tjänst som handlade om att utveckla forskning och forskningssamarbeten. Ganska snabbt ringade vi in att planteringar längs järnvägen var en stor pusselbit inom järnvägshistoria där bara några få studier hade gjorts tidigare. Projektet ”Järnvägens gröna kulturarv” drogs igång och nästan av en slump var det jag själv som blev samverkansdoktorand i projektet. Min yrkesbakgrund har jag inom kulturmiljövården och privat har jag ett intresse för trädgård sedan lång tid tillbaka. Jag och min familj är lyckligt lottade med en trädgård som anlades i början av 1900-talet av trädgårdsarkitekten Julie Hamilton (1877–1958).
– Kommer du att fortsätta arbeta med trädgårdshistoriska frågor även nu sedan du disputerat? Vad är det du gör i ditt arbete som har en trädgårdshistorisk koppling?
– Som forskningssamordnare på Järnvägsmuseet, som ingår i Statens maritima och transporthistoriska museer (SMTM), har jag drivit projektet ”Järnvägens gröna kulturarv” med aktiviteter som inventeringar, konferenser och föredrag, förutom min egen forskarutbildning. På Järnvägsmuseet har vi också en stationspark som en rekonstruktion av hur många järnvägsparker såg ut i mitten av 1900-talet. En perfekt miljö för visningar om järnvägens trädgårdshistoria! Forskarutbildningen har jag genomfört vid institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet. På programmet ”Trädgårdens och parkvårdens hantverk” vid samma institution har flera studenter valt att skriva om järnvägsplanteringar och använt arkivmaterial som jag kunnat tipsa dem om. Det är extra roligt när studenter fördjupar sig inom trädgårdshistoria!
– Finns det några frågor du tycker är särskilt viktiga och relevanta, och som kanske bör belysas mer?
– Planteringars roll under olika tider och förändringsprocesser av värderingar och synsätt tycker jag är intressanta områden. I mitt avhandlingsprojekt handlade de inledande frågeställningarna om hur anläggandet av järnvägsplanteringar började i Sverige, hur verksamheten organiserades och vilket arkivmaterial som finns kvar. Det resulterade i licentiatuppsatsen Planteringar vid järnvägen. Funktion och organisation under stambanornas första tid (2020). Därefter fortsatte jag med en fördjupad analys av vilka händelser och ideal som präglade uppbyggnaden och nedskärningen av den statliga järnvägens planteringsverksamhet. Den analysen publicerades i doktorsavhandlingen Staten som trädgårdsmästare. Från naturförsköningskonst till testamente (2022).